Canyoning Karijini

20111111-115744.jpg

Med en stadig ägg- och baconfrukost i magen blev vi upplockade av Pete från West Oz Active. Peppade av en videotrailer häromdagen var vi taggade inför en heldag med canyoning. Vad är nu detta undrar ni? Läs vidare så får ni storyn.

Åtta av oss (Mark, SJ, Pinkie, Monica, Johannes, Jonna och jag) satte på oss våtdräkter, hjälmar och reputrustning. Vi startade vid Knox Gorge med att blåsa upp våra flytringar och vandra ner till botten av klyftan. Vandringen gick över små pooler och stenar samtidigt som vi fick en genomgång av området. Berget längst ner i dalgången är 2,5-3miljarder år gamla. För att försöka sätta det i perspektiv så fanns det inte ens syre på denna planet då. Få platser i världen exponerar så gamla bergarter. Vi vadade genom vatten och kom fram till första utmaningen. En naturlig vattenrutchkana i vattenfallet. Vi satte oss på baken och gled ner ett par meter innan vi droppade 3,5m ner i den första poolen. Nästa utmaning var att repellera ca 9m ner i nästa pool. Väl nere simmade vi ut i Red Gorge och en liten ö där vi intog morgonte i solen omgivna av vatten och 60m höga knallröda klippväggar.

Därefter satte vi oss i flytringarna och paddlade djupare in i dalgången. Poolerna blev djupare och väggarna högre. När vi vid halvettiden kom fram till den största poolen intog vi tystnad och sakta sakta flöt fram. Bergväggarna hade nu nått 100m, solen stod högt på himlen men ett par ståtliga melaleucaträd gav skugga. Solens strålar glänste bladen silvriga. Total stillhet och lugn. Vattnet runt 25 grader. Där låg jag i min flytring, guppade litegrann och upplevde en av mina bästa stunder någonsin.

Väl på stranden var det lunch. Ingen sa ett ord. Det gick liksom inte att sätta ord på den magiska stunden vi just haft. Men vi var bara halvvägs. Vi fortsatte in i Hancock Gorge. Där började vi med en lättare klättring genom ett vattenfall. Vi kom upp till Regans pool där vi skulle klättra lodrätt uppför. I väntan på förberedelserna fick vi en utmaning, att ta oss runt poolen utan att trilla i. Normalt brukar en i gruppen klara det, vi var tre! Envis som jag var kämpade jag mig runt med att hasa, spänna fingrar och tår och trycka mig igenom trånga klippsprång och förbi vattenfallet. Grymt kul men väldigt slitsamt 🙂

Sen uppför bergväggen. Första gången jag gör något liknande och det pirrade ordentligt men bara att fokusera på nästa lilla steg och inte titta ner. Sista biten av dalen bestod av ”spider-walk”, benen på var sin sida om klyftan och trycka sig framåt med vattnet rinnande under sig.

Dagen har varit helt makalös. Axlarna värker, skrapmärkena ömmar och solbrännan hettar. Men vilken upplevelse. Jag har gjort mer adrenalistinna äventyr (tex canyoning i Glenorchy, NZ) men kombinationen med lugnet i Red Gorge, en plats som det inte går att ta sig till hur som helst, gör att dagens äventyr slår det mesta jag hittills upplevt. Kakadu, Uluru, Emma Gorge och Bungles Bungles petas därmed ner ett steg på listan från denna resa. Som jämförelse kan nämnas min magiska tvådagarskajak i Doubtful Sound, NZ, för ett par år sedan.

Tilläggas bör att Karijini inte är att leka med då det faktiskt sker olyckor. Rutten som vi tog är klassad med högsta risk och erfarenhet krävs. Pete, vår guide, var grymt duktig. Med stor kunskap och lugn tog han oss igenom utmaningarna. Fastnar man i klyftan kan det dröja dygn innan man får hjälp och ett räddningsteam med upp till 30 man krävs. Flertalet historier berättar om räddningsarbetare som i sin tur blivit skadade eller tom dött. Trots varningsskyltar mötte vi ett par som friklättrat ner. Pete höll på att bli tokig. Det är sådana som dom som förstör för de som är seriösa och vill uppleva Karijinis skönhet. Vi tog oss igenom utan problem och fick en fantastisk upplevelse. OCH allt finns dokumenterat med foton och film!!!

Kvällen bjuder på ett antal öl och en mkt god fisk till middag. Och nu har grannguiden kommit över med gitarren. Vad bättre än att avsluta en av mina bästa dagar i livet med akustisk gitarr och allsång under stjärnhimlen? Jo, knyckla ihop en ölburk med pannan!

”Team work makes the dream work” – SJ

PS. Upplevelsen finns listad över 99 saker man måste uppleva innan man dör. Vi betalade lågsäsongspris $195 AUD med allt inklusive (även en öl efteråt) och höll på från halv åtta på morgonen till fem på kvällen. Pete som guide var proffsig, kunnig och hade härlig inställning med pepp och beröm hela vägen. Detta är en ”must do” som enligt mig, om ni är i närheten av Västra Australien, måste göra.

pete2910-001.jpg

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *